English version

Antikens demokrati - ett skydd mot våld, maktkoncentration och korruption


Pericles Gives the Funeral Speech (Perikles hält die Leichenrede), by painter Philipp von Foltz (1852)
Bildkälla: Wikimedia Commons

I sjätte århundradet f.Kr. var Aten ett oroligt och splittrat samhälle. Aristokratiska familjer dominerade. Spänningar mellan eliten internt och gentemot resten av folket ledde ofta till våld. År 508 f.Kr. gjorde det atenska folket uppror och i detta kaos lyckades en man som hette Cleisthenes organisera ett reformförslag som folket kunde acceptera. Detta system kallades Demokratia – styre av folket.

Det tidigare aristokratiska systemet som byggde på att rika familjer styrde förkastades nu helt. Cleisthenes organiserade medborgarna i tio geografiska områden. Alla atenska vuxna, fria män fick nu rätt att delta, tala och rösta på torget Pnyx i alla politiska frågor. Var och en av dessa män registrerades som en medborgare i demokratin, vilket var en total omvändning gentemot den tidigare aristokratiska organiseringen kring familjer och klaner.

Dessa huvudsakliga institutioner och mekanismer inrättades för att undvika maktkoncentration och korruption:

Ekklesia – Den stora folkförsamlingen: alla fria, vuxna män hade rösträtt.

Boule – 500 slumpvis utvalda medborgare: Ettåriga mandat för att förhindra professionalisering och mutbarhet.

Dikasteria – Folkdomstol där 500 eller fler slumpvis valda medborgare dömer som en jury.

Euthyna – I slutet av beslutsfattarnas mandatperiod gjordes en granskning av deras handlingar och ekonomiska förehavanden.

Systemet höll i cirka 180 år, till år 322 f.Kr.

Brister i Atens demokrati: Begränsad inkludering – Endast en mindre del av befolkningen (fria, vuxna män) var medborgare, medan kvinnor, slavar och utlänningar var exkluderade.

Visa/dölj Mer om Antiken

Källor/lästips:
- SO-rummet - Atens demokrati

- Wikipedia - Athenian_democracy

- Wikipedia - Kleroterion

- Bok: "Can deliberation cure the ills of democracy?" av James S. Fishkin

Nästa: Medborgarråd som metod att vitalisera demokratin

Upp