Berättartexten till MMT-introduktionsvideon

Den svenska berättartexten till MMT-introduktionsvideon, översatt från det australiensiska originalet

Gång på gång hör vi politiker som varnar oss för skulden och underskottet och säger att vi helt enkelt inte har råd att göra något åt de många problem som Australien står inför just nu, från miljöförstöring, klimatförändringar, växande ojämlikhet, vår köpkraft som stagnerar, ihållande arbetslöshet och ett åldrande och omodernt elsystem.

I den här videon visar vi dig varför Australien aldrig kommer att få slut på pengar och varför debatten kring skulder och underskott bara är en distraktion från det som verkligen betyder något. För att hjälpa oss förstå hur vårt ekonomiska system faktiskt fungerar, ska vi utforska principerna för Modern Penningteori, förkortat MMT.

Forskningsområdet MMT är inte nytt och har utvecklats av experter under tre decennier. MMT är baserat på tre nyckelinsikter:
1) Monetärt suveräna regeringar har inga rent ekonomiska utgiftsbegränsningar.
2) Alla ekonomier och alla regeringar möter verkliga gränser för vad som kan produceras och konsumeras.
3) Regeringens finansiella underskott utgör alla andras finansiella överskott.

Låt oss förklara dessa tre punkter i enkla termer.

1)
Monetärt suverän regering betyder att den nationella regeringen i ett land har kontroll över sin egen valuta och sina finanser. En regering har monetär suveränitet när den nationella regeringen kan spendera sin egen valuta. Till exempel, Reserve Bank of Australia, regeringens bank, betalar federala statliga utgifter genom att skriva in siffror på privata bankkonton för regeringens räkning. Regeringen beskattar i sin egen valuta. Australiens skatteverk accepterar bara australiensiska dollar.

Regeringens valuta flyter fritt på valutamarknaderna. Det vill säga att dess värde kan stiga och falla mot andra nationella valutor, som USA-dollarn och den australiensiska dollarn idag. Valutan får inte växlas till en fast kurs mot något annat, som guld. Fram till 1971 kunde den amerikanska dollarn direkt växlas in mot guld.

Och slutligen har den nationella regeringen inte några betydande skuldbelopp i andra valutor.

Australien har en monetärt suverän regering. Det har också Storbritannien, USA och Japan. Däremot är länderna i euroområdet inte monetärt suveräna, eftersom de inte har sina egna valutor.

Låt oss nu titta på den andra delen av detta uttalande. Så, "inga rent finansiella utgiftsbegränsningar" betyder att en regering som har kontroll över sin valuta har ingen inneboende ekonomisk gräns för hur mycket pengar den kan investera i en budget.

Det stämmer. Ingen inneboende ekonomisk gräns.

För tillfället sätter vår federala regering frivilligt institutionella restriktioner på sina utgifter. Men dessa återspeglar inte på något sätt regeringens inneboende utgiftskapacitet. Monetärt suveräna nationella regeringar som USA, Storbritannien, Japan och Australien har ingen gräns för sin förmåga att skapa och investera pengar. Detta beror på att de alla utfärdar sin egen valuta.

Det är en enorm skillnad mellan en valutautgivare, som en nationell regering, och valutaanvändare, till exempel en vanlig person, ett hushåll, ett privat företag eller en lokal myndighet.

Valutanvändare måste per definition finansiera sina utgifter genom att antingen arbeta, låna, sälja något eller förbruka besparingar. Först måste de skaffa pengar innan de kan spendera dem.

En nationell regering är en valutautgivare. Den skapar ny valuta varje gång den spenderar och tar bort valuta ur ekonomin när den beskattar. På ytan är det så enkelt. Det finns fler tekniska saker du kanske behöver veta om banksystemet om du vill gräva djupare.

Ben Bernanke, ordförande för New York Federal Reserve, den amerikanska regeringens bank, talade i en CBS 60 Minutes-intervju med Scott Pelley 2009 efter den globala finanskrisen:
- Är det skattepengar Fed spenderar?
- Det är inte skattepengar. Bankerna har ett konto hos Fed ungefär på samma sätt som du har ett konto hos en affärsbank. Så för att låna ut till en bank använder vi helt enkelt en dator och ökar upp storleken på kontot de har med Fed.

Ordföranden för US Federal Reserve Bank säger oss att de ger ut pengar, spenderar och lånar ut helt enkelt genom att ändra siffror på bankkonton. Det han beskriver gäller också den inneboende utgiftskapaciteten hos regeringens finansdepartement.

Det är aldrig så att man måste få in skatter eller låna pengar när en nationell regering spenderar. Det är bara att ändra siffror på ett kalkylblad. Den australiensiska regeringen är en valutautgivande regering. Den kan inte få slut på australiensiska dollar. Den är aldrig tvingad att låna australiensiska dollar, även om den kan och väljer att göra det.

Statsobligationer erbjuder en riskfri tillgång för investerare att parkera sina pengar och få en garanterad avkastning. Detta är inget annat än en trygghetsförmån för företag.

Dollar är enheten vi använder för att räkna ut hur mycket någonting är värt. Till exempel ett hus kan vara värt femhundratusen dollar och en avokado kan vara värd tre dollar. Enheten vi använder för att jämföra dessa två föremål är dollarn.

I en match Australiensisk fotboll är enheterna vi använder, för att hålla reda på vem som vinner, mål och poäng. Sex poäng för ett mål. När en spelare sparkar ett mål ger domaren sex poäng till det laget. Domaren får aldrig slut på poäng och de behöver inte samla in dem först innan de ger ut dem.

På samma sätt är en valutautgivare, vår federala regering, en poängutgivare av dollar. De får aldrig slut på dem, behöver inte samla in dem först och är de enda som kan utfärda dem.

I motsats till vad många tror, behöver den nationella regeringen inte skattepengar för att betala för sina utgifter.

Skatter finns för att:
- Begränsa inflationen. Inflation är den ständiga ökningen av priserna på varor och tjänster som hushåll brukar köpa.

- Ändra vårt beteende, som med höga skatter på cigaretter och alkohol, och - Skapa efterfrågan på regeringens valuta.

Australiens skattemyndighet accepterar bara australiensiska dollar, ingen annan valuta. Det är nödvändigt för oss att betala skatt för att behålla totala utgifter, både statliga och privata, på en nivå som inte kommer att vara inflationsdrivande.

Detta leder till den andra principen om MMT:

2)
Alla ekonomier och alla regeringar möter verkliga gränser för vad som kan produceras och konsumeras.

Ett land har en begränsad mängd verkliga resurser som de har tillgång till för att producera saker vi gillar att köpa till exempel finns det en gräns för mängden arbetskraft, folk som är tillgängliga för att arbeta, en gräns av råvaror som stål och timmer och en verklig gräns för antalet fabriker och produktionsanläggningar som förvandlar råvaror till varor och tjänster vi vill köpa.

Så arbetskraft råvaror och produktionsanläggningar är de verkliga gränserna för vad som kan produceras och så konsumeras inom en ekonomi.

Om det är underutnyttjande av arbetskraft och resurser i ekonomin, kan regeringen använda sin obegränsade finanspolitiska kapacitet, sin förmåga att investera i ekonomin, för att sätta resurserna i produktivt bruk.

Det är bara om vi har full sysselsättning eller full användning av resurser som ytterligare utgifter från regeringen kan vara inflationsdrivande och driva upp priserna.

Det är viktigt att inse att utgifter från någon aktör inom ekonomin, regering eller företag, medför en inflationsrisk under vissa betingelser.

Men dessa utgiftskällor är inte oundvikliga.

Inflationsrisken beror på de reella resurser som finns tillgängliga för ekonomin: råvaror, kapacitetsutnyttjande och arbetslösheten.

Om vi har en inflationsepisod i dagens moderna penningsystem, har vi två val för hur man kan dämpa inflationen.

Vi kan använda arbetslöshet eller ett buffertlager av jobb.

Historiskt har vår regering gjort valet att undvika inflation genom att upprätthålla arbetslöshet och man använder tillrättalagda termer som den naturliga arbetslösheten för att rättfärdiga svårigheterna och de sociala skadorna som orsakas av dessa val.

Regeringen har en ogrundad tro att det finns en inneboende avvägning mellan låg arbetslöshet och inflation.

Att ekonomin därför har en naturlig nivå av arbetslöshet under vilken inflationen kommer att ta fart.

MMT fördömer detta tillvägagångssätt att utesluta personer från arbetskraften för att mota potentiell inflation och erbjuder den vida överlägsna lösningen med låg arbetslöshet och låg inflation genom ett buffertlager av jobb som kallas jobbgaranti.

MMT-förespråkaren professor Bill Mitchell förespråkar att regeringar använder det politiska utrymme som de fått av sin monetära suveränitet till att införa en jobbgaranti för att stabilisera priserna och verka för en återgång till en arbetslöshet på cirka 2 procent. Dessa siffror uppnåddes i Australien under 60-talet och början av 70-talet.

Jobbgarantin är en fastpris-buffert av offentligt anställda. Den skulle vara statligt finansierad och lokalt hanterad, så att lokalsamhällen kan bestämma hur man bäst ska använda ledig arbetskraft. Jobbgarantin är en väsentlig del av MMT-ramverket för att stabilisera ekonomin och undvika inflation.

Genom att garantera jobb till arbetslösa kan den federala regeringen: -Sätta ett golv för minimilöner och arbetsvillkor.

-Generera full sysselsättning och prisstabilitet.

-Stabilisera ekonomin genom att bufferten ökar naturligt när ekonomin bromsar och minskar när ekonomin ökar.

3)
Regeringens finansiella underskott är alla andras ekonomiska överskott.

Så, vad är ett offentligt underskott? Enkelt uttryckt kan regeringen sägas göra ett underskott när utgifterna överstiger skatterna. Omvänt gör regeringen ett överskott när statliga skatter är större än utgifterna under ett givet år. Det kan verka bekant nog, så låt oss titta på vart de statliga utgifterna går.

De går till det som kallas icke-statlig sektor, detta inkluderar den privata inhemska sektorn, alltså oss människor här i Australien, och den externa sektorn.

Mycket går till den privata inhemska sektorn investerat i saker som äldrevård, hälsovård, utbildning, försvar, socialt stöd, ålderspensioner, stora infrastrukturprojekt med mera.

Så när en regering spenderar mer in i ekonomin än den tar ut i skatter, gör den icke-statliga sektorn ett överskott.

När staten beskattar mer än den spenderar i ekonomin, gör den icke-statliga sektorn ett underskott.

Varken ett offentligt underskott eller överskott är bra eller dåligt i sig. Det enda sättet vi kan utvärdera om de är ansvarsfulla och lämpliga är att överväga kontexten av ekonomin vid varje tidpunkt. För varje sparare som tjänar mer än de spenderar måste det finnas någon person eller någon institution som spenderar mer än den tar in.

Om vi vill att den icke-statliga sektorn som helhet ska spara istället för att skuldsätta sig allt mer, kommer regeringen förmodligen att behöva spendera mer än den tar in via skatter, beroende på vad resten av världen gör.

Så att regeringen inte kan få slut på dollar betyder inte att regeringen borde spendera som en berusad sjöman, eller att vi inte behöver betala skatt. Men det betyder att balanserade federala budgetar inte är nödvändiga. Det betyder också att offentliga underskott kan spela en stödjande roll som tillåter privata sektorn att bygga upp sina besparingar.

Australien är ett land med över 15 procent underutnyttjande av arbetskraften, över 30 procent ungdomsunderutnyttjande, bräckliga privata balansräkningar genom alltför stora hushållsskulder och ett växande behov av gröna och andra infrastrukturella investeringar.

MMT visar att budgetreparation är en "red herring", ett villospår. Ett offentligt underskott eller överskott är bara regeringens finanspolitiska ställning för ett givet år, helt enkelt en redogörelse för vad som hände. Att tänka på det som en bil eller en cykel som behöver repareras är bara absurt.

Detta innebär att regeringen kan och bör använda sin roll som valutautgivare för att främja full sysselsättning, social integration, stöd för våra mest sårbara, ekologisk reparation och sunda balansräkningar för privat sektor.

Det viktiga att komma ihåg är att de tre insikterna MMT bygger på inte är något som måste antas eller genomföras, de är helt enkelt fakta om hur vårt nuvarande monetära system fungerar.

Vi behöver bara en regering som är villig att använda den fulla potentialen av vår valuta för att gynna hela vårt samhälle.